Studerar eventuella läckage Utbränt kärnbränsle består av 95 procent urandioxid i fast form och därför är det viktigt att se hur uranmolekyler och andra radioaktiva ämnen beter sig om dem kommer i kontakt med leran. – Eventuella läckage beror på hur snabbt urandioxid löser upp sig, transporteras iväg, samt fastnar på bentonitleran eller andra mineralytor. Själva upplösningen samt transportprocesserna är dessutom beroende av varandra, säger Michael Holmboe. Michael Holmboe, geokemist vid Umeå universitet Foto: Umeå universitet Michael Holmboe ska med hjälp av simuleringar på Umeå universitets superdator Kebnekaise studera just detta. Projektetet finansieras av den amerikanska Energimyndigheten DOE. Så ska lera kapsla in kärnavfallet • Bentonitlera är tänkt att användas som buffertmaterial i slutförvar av kärnavfall. • Leran har en förmåga att dra till sig radioaktiva ämnen och svälla i kontakt med vatten. • Mycket forskning på bentonitlera finns. Men enligt Michael Holmboe, geokemist vid Umeå universitet, vet vi inte hur vissa ämnen fastnar och transporteras i bentonit.
- Slutförvar | Naturskyddsföreningen
- Slutförvar för använt kärnbränsle - Strålsäkerhetsmyndigheten
- Intralox sverige
- S radio
Slutförvar | Naturskyddsföreningen
- Utländskt kärnavfall i Sverige mörkas – Sveriges Natur
- Slutförvaret för använt kärnbränsle - Regeringen.se
- Södra Teatern - en klassisk plats i Stockholm för teater, musik, mat, dryck och mycket mer - View Stockholm
- Ny forskning om slutförvar av kärnavfall
- Slutförvaring kärnavfall sveriges radio
Slutförvar för använt kärnbränsle - Strålsäkerhetsmyndigheten
Ansökningarna har därför beretts av både av mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt och av Strålsäkerhetsmyndigheten som den 23 januari 2018 överlämnade ansökningarna med varsitt yttrande till regeringen för avgörande
Miljödepartementet handlägger ansökningarna om slutförvaring av använt kärnbränsle enligt såväl miljöbalken (dnr M2018/00217/Me) som lagen om kärnteknisk verksamhet (dnr M2018/00221/Ke). Regeringen gav i juni 2018 SKB möjlighet att komplettera sina ansökningar om tillstånd till ett slutförvar enligt miljöbalken och kärntekniklagen. SKB lämnade in kompletteringen i april 2019. Kompletteringen innehåller bland annat underlag om kapselintegritet, dvs. kopparkapselns hållfasthet. SKB:s komplettering har remissbehandlats och SKB har därefter givits möjlighet att yttra sig över de inkomna remissvaren. I syfte att säkerställa allmänhetens tillgång samlad information om bolagets ansökningar och möjligheten att inkomma med synpunkter kungörs nu den inkomna kompletteringen. Ansökan har tidigare kungjorts av Mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten.
Intralox sverige
Slutförvar
Eftersom kärnavfall och använt kärnbränsle är radioaktivt och skadligt under mycket lång tid måste det slutligen förvaras i slutförvar som ska skydda människa och miljö. Att bygga slutförvar innebär att man utövar s. k. kärnteknisk verksamhet, vilket kräver tillstånd enligt särskilda tillståndsprocesser. I Sverige finns i dag drygt 6 000 ton högaktivt använt kärnbränsle från landets kärnkraftverk. Det använda kärnbränslet som behöver isoleras i minst 100 000 år mellanlagras i Oskarshamn (Clab) i väntan på ett slutförvar. En tillståndsprövning pågår för närvarande i Sverige om att bygga ett sådant slutförvar. Vid driften av kärnkraftverk uppstår driftavfall som är låg- och medelaktivt. Det slutförvaras sedan 1988 i Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR). En tillståndsprövning pågår för närvarande i Sverige om att bygga ut SFR för att få plats med allt driftavfall och även kunna rymma rivningsavfallet som kommer att bildas när man framöver ska montera ner kärnkraftverken.
S radio
• Superdatorn Kebnekaise ska visa hur processerna påverkas av grundvatten och andra mineraler. Slutförvar av kärnavfall • I Sverige finns idag närmare 7 000 ton högaktivt kärnavfall, enligt Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB. SKB:s uppdrag är att ta hand om allt radioaktivt kärnavfall från Sveriges kärnkraftverk. • Nuvarande kärnavfall mellanlagras i vattenbassänger i Clab i Oskarshamn och i reaktorbassänger utanför reaktorn. • Avfallet behöver mellanlagras i cirka 40 år för att radioaktivitet och temperatur ska avta. • SKB:s metod för slutförvar kallas KBS-3 och bygger på tre skyddsbarriärer: kopparkapslar, bentonitlera och det svenska urberget. • Slutförvar för cirka 12 000 ton använt bränsle planeras att ligga i Söderviken, nära Forsmarks kärnkraftverk. • SKB:s ansökningar om tillstånd för att få bygga ett slutförvar och en inkapslingsanläggning i Oskarshamn har prövats av Strålsäkerhetsmyndigheten och Mark- och miljödomstolen och ligger nu hos regeringen.
Den svenska metoden
Sedan mitten av 1960-talet har kärnkraft funnits i Sverige. Det började med kärnkraftvärmeverket Ågesta i Farsta i Stockholm som var i drift 1964–1974. Sedan 1972 har el producerats vid de fyra kärnkraftverken Barsebäck, Oskarshamn, Forsmark och Ringhals. I dag produceras ca 40 procent av Sveriges el hos de nu aktiva reaktorerna i Oskarshamn, Forsmark och Ringhals. Det klyvbara materialet i reaktorn kallas för kärnbränsle. För att få bästa möjliga effekt byts en del av kärnbränslet ut i reaktorn varje år. Den mängd som plockas ut är högaktivt radioaktivt avfall, även kallat använt kärnbränsle. Detta avfall måste förvaras säkert i 100. 000 år. Efter den tiden kommer det använda kärnbränslet inte att vara mer radioaktivt än naturligt uran. Svensk kärnbränslehantering AB:s (SKB) är den svenska kärnkraftsindustrins bolag som har till uppgift att ta hand om kärnkraftverkens radioaktiva avfall. Det använda kärnbränslet är mycket radioaktivt och därför mycket farligt för både oss människor och för miljön.
- Är biljett24 säkert
- Fotkliniken i mörby
- Köpa blackphone
- Blodomloppet karlstad 2018
- Designa egna glasögon
- Jeans breda lår black
- Örebro till kristianstad
- Soya sushi mölnlycke
- Krängningshämmare saab 93.3
- Kreatin dosering
- Kanton finansiella rådgivning ab